«år berättelsé
Felicia berättar
Våren 2017 hade jag och min mamma Annen jobbat på Daftö Resort i ungefär ett halvår. Jag minns inte om vi var i Strömstad för att jobba under påsken eller om det var en annan högtid, men jag sitter iallafall kvar i bilen när mamma är inne och handlar i butiken på resorten. Hon kommer ut och ser så där lurig ut som bara hon kan ”Det jobbar en jättesnygg och trevlig kille inne i butiken! OCH han har stora händer!”. Det var första gången jag fick höra om Christoffers existens.
Klipp till några månader senare, jag jobbar som skådespelare i nöjesparken Daftöland och ska lämna lunchen för att återgå till arbetet. För dem som inte varit eller jobbat på Daftö tillhör historien att lunchmatsalen och butiken ligger i anslutning till varandra. Jag och min kollega Liv påbörjar en improvisation där min karaktär har snott ett halsband av henne och hennes karaktär och försöker ta tillbaka det. Jag smiter in i lagret på butiken just när en medarbetare håller på att köra ut ett stort lass med läsk i butiken med hjälp av en pallyft. Jag hoppar på hans lyft säger ”kör ut mig i butiken” och då möts jag av ett glatt leendet och det varmaste skrattet jag någonsin hört. Där var han. Christoffer säger ”kör hårt” och knuffar ut mig genom svängdörrarna och jag springer iväg därifrån. I efterhand låter det som en påhittad ”meet-cute” från en romcom i Hollywood, men det var kanske meant to be då jag alltid varit en hopplös romantiker och väntat på ”the one” sen jag var liten…
Efter vårat första möte började vi stöta på varandra i matsalen och Christoffer var så härlig och charmig att min slutsats var att det fanns inte på kartan att han var singel.
Sommaren 2018 har jag fyllt 18 och Christoffer bjuder med mig ut på nattklubb. Han ger mig min första kyss och sen var jag störtförälskad. Mamma har givetvis märkt detta och hon får den briljanta idén att bjuda med Christoffer till hennes 50 års resa till Florida i höst- och Christoffer tackar ja? Som tur är hinner vi officiellt bli tillsammans tre veckor innan vi ska åka.
Sedan dess har det alltid varit vi. Christoffer är mitt allt. Det är så givet och okomplicerat. Jag kan inte föreställa mig livet utan honom- och nu ska vi få ta vår relation in i nästa kapitel…
Christoffer berättar
Vår berättelse är enligt mig inte bara hur vi träffades första gången, utan alla dagar och gånger jag får träffa Felicia. Felicia har alltid fått mig att titta på situationer från ett annat sätt än vad jag tidigare gjort. Allt ifrån att se henne hoppa upp på en pall med matvaror i butiken på Daftö, till att föreslå att flytta till Santa Barbara för att studera. Saker som jag aldrig skulle ha gjort om det inte var för att det var med henne. Felicia ser inte världen som jag gör. Och det är det som jag tror gör vår historia intressant, och enkel.
Från att vi gick på våran första ”riktiga date” på min födelsedag 2018, tog det 19 dagar innan jag berättade att jag älskade henne. Innan vår första år tillsammans var slut, hade vi varit på semester i Florida tillsammans, varit på vackra Gotland, träffat alla i respektive familjer, kyssts under Eiffeltornet och börjat plugga i ett annat land. Allt detta för att det var enkelt om det var tillsammans med Felicia.
Tillsammans har vi gjort så otroligt mycket tillsammans, och tillsammans planerar vi det vi vill göra framåt. Och jag ser fram emot alla dagar vi är tillsammans. För viljan att göra saker tillsammans med den man älskar mest, den försvinner inte när man är med Felicia. Den blir större för varje dag med henne.
Vår historia har redan varat i mer än 7 år, och det känns som den både precis börjat och som att det alltid varit vi.
